Startsida / Tjänster / Tillgänglig webb för döva

Tillgänglig webb för döva – en bakgrund

Att göra webbsidor tillgängliga för alla handlar inte enbart om att se till att de uppfyller olika tekniska krav och kriterier som finns. Det är lätt att fastna i föreställningen att bara man ser till att följa t.ex. WAIs riktlinjer vid utformandet av webbsidor kommer de att vara tillgängliga för alla. Man kanske kompletterar med olika språkversioner och upplästa sidor, men glömmer ofta dövas modersmål

Teckenspråket har en grammatik och syntax som är helt olik de flesta andra språk. Det finns inte ens någon skriftspråksvariant. Handformer, rörelser, kroppshållning, munnens form, mimik och ansiktsutryck bygger tillsammans med tecknenas placering i det tredimensionella rummet upp ett mycket varierat och uttrycksfullt språk. För att göra information på webben tillgänglig på teckenspråk krävs att man lägger ut videofiler där en teckenspråkig aktör tecknar informationen.

Att på detta sätt anpassa allt material på t.ex. en myndighets webbplats kräver ett stort arbete och är i praktiken så gott som omöjligt. Här kan döv.nu Sign IT AB med kunskap om dövas olika behov hjälpa till att definiera den döva målgruppen, vilket material som ska anpassas och på vilket sätt samt visa på möjligheter för den fortsatta kommunikationen.

För en djupare förklaring varför det inte går lika bra att läsa hänvisas till sajten http://www.dov.nu/skane under rubriken "Det går inte lika bra att läsa".

På sajten finns även mer information om dövas språk och kultur.

Dövas gemensamma nämnare är teckenspråket, men det är ingen homogen målgrupp. Olika generationer döva har fått olika språkliga förutsättningar beroende på vilken syn samhället hade på teckenspråket vid den tidpunkten. Var man är uppvuxen och vilka resurser som funnits har naturligtvis stor betydelse. En ung döv högskolestuderande har inte samma behov av anpassning som en äldre döv eller t.ex. en döv invandrare.

Anpassning eller översättning till teckenspråk
Genom att använda sig av teckenspråkstolkar kan man översätta talad eller skriven svenska till teckenspråk. Översättningen följer inte svenskans ordföljd och grammatik utan ska följa teckenspråkets egen struktur. Den språkliga nivån blir dock ungefär densamma. Om denna ligger på för hög nivå för den specifika målgruppen kommer tolkningen i alla fall att gå över huvudena på de döva som inte klarar nivån. Att anpassa information till döva handlar om att definiera vilken typ av döva finns i målgruppen, vilket material har de behov av att få anpassat och till vilken nivå. Det behöver inte nödvändigtvis innebära en teckenspråkig anpassning utan beroende på målgruppen kanske det räcker med en anpassning av det svenska skriftspråket, annorlunda layout och/eller fler visuella förklaringar (bilder, animationer, diagram etc). Eller kanske ingen anpassning alls. Det är viktigt att inse att en anpassning för döva inte enbart handlar om den teckenspråkiga anpassningen utan även hur den och de övriga delarna presenteras. En bra uppbyggd layout för döva handlar bland annat om att tillvarata dövas visuella förmåga. Det kan t.ex. handla om att i första hand läsa bilder och i andra hand texten. Exempelvis i en handledning bör skärmdumparna komma först, i vänstra spalten och texterna i andra hand, i högra spalten. I en teckenspråkig anpassning finns mycket att tänka på. Hur får man ljussättning, aktörens placering och bildkomposition att bilda bästa möjliga förutsättningar för att lyfta fram den tredimensionella teckenspråkiga grammatiken i en platt tvådimensionell video? Hur kan man under redigeringen göra videon ännu tydligare med hjälp av t.ex. bild i bild eller text/stödord? Hur man gör kopplingen mellan text och video varierar också mycket beroende på målgruppen. Är målgruppen döva som är mycket beroende av teckenspråket bör videon vara inbäddad i sidan och starta automatiskt. Sidorna ska vara i logisk följd så man i princip bara klickar på en knapp för att komma till nästa sida och nästa. Åt en annan målgrupp som kanske klarar att ta till sig större delen av en lång text bör man kunna välja att få mindre stycken eller enstaka ord översatta. I så fall passar det bättre att ha en smal textlayout så att man kan få upp videon i ett separat fönster bredvid, vid behov, men ändå har kvar överblicken över texten.

Även om man anpassar materialet till teckenspråk kan det fortfarande finnas behov av ett bra skriftligt material, som den döva målgruppen vill skriva ut eller dokumentera på annat sätt.

Anpassningen kan även tas ytterligare ett steg framåt genom att man tittar på vilka möjligheter som finns för att förbättra den fortsatta kommunikationen med målgruppen. Det kan t.ex. handla om texttelefonnummer att ringa eller bildtelefonlösningar för teckenspråkskommunikation via tolkcentral.